Natttimmar. Sittande tillsammans med Calle vid varsin dator.
Man behöver tydligen inte prata så mycket utan känna närhet ändå. Jag tänker mycket. Många tankar har vaknat till liv. Kroppen är inte van glädje. Den slår bakut, letar fel i hjärnan.
Jag drar på mig feber som går bort lika fort.
Jag kan inte förstå att jag ska få måla ett helt år. Att jag får skapa och må bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar