leka

Känslorna tar slut på mig. Känner så starkt för all konst jag ser.
Borde sova men tankarna snurrar. Ber om att alla känslostormar ska lägga sig så jag får sova.
Det är skönt att vara så nära mig själv dock.
Kroppen är bra märklig.
Jag trivs så bra här/där på skolan. Trots att jag håller på att tuppa av då och då av trötthet så ser jag ändå fram emot nästa dag.
Vem kommer in på duken? Vad säger dom? Vilka är dom och i vilken miljö?
Obegripligt att jag "tappade" bort min bildvärld under så många år. I den är allt tillåtet och jag kan "leka" hur jag vill.