Tankar

Sista dagen. Värme och lite saknad. Tårarna trillar. Ibland drabbas jag av tillit, mjuk och varm.
Så var fallet nu.
Det här var bara en terapeut men hon var även medmänniska och förstod mig. Jag slapp kämpa.
Jag följde bara med i vågen. Jag är glad att jag träffade henne. Hon fick mig att tro på det goda.
Att det nattsvarta faktiskt kan försvinna.
Separations ångesten drabbar mig ibland. Smärtsam och rivande.
Så var det nu.
Men ganska okej ändå.
Jag drömde att alla rum var tillgängliga både uppe och nere...jag tog fel tåg men bytte till rätt.
Jag satt till och med längst fram i tåget.