Att välja det positiva...Jag saknar dig så mycket. Du var den enda som ropade i mörkret.
Jag får för mig det.
Men det finns fler.
Det finns de som knackat på med blommor. Tack snälla du.
Det finns de som sagt varma ord.Tack...
Det finns den som kramas när det är mörkt. Tack.
Det finns fler...Tack.
Men jag saknar henne, kanske för att hon öppnade porten. Men nu är jag ändå ensam med alla tankar. Jag måste själv välja det positiva.
Enligt testerna finns heller ingen depression. Så varför famlar jag runt här "nere"?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar