För mig är han...för han ÄR...inte var,...han är...
Någon som berört mitt hjärta. Han är det inre barnet.
Det går att "röra" vid det sargade, det sitter i hans ansikte. Men mest av allt i hans ögon. Han plockar fram det sköraste.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar